Moder Jords andetag…

Min gummas son, 15 år, funderade igår på detta med den alldeles snart kommande bristen på färskvatten.
Han föreslog att man kanske kunde rena saltvatten från haven för att rädda människor från denna katastrof.
Behjärtansvärt, absolut, men personligen tror jag att sanningen ligger närmare ett faktum där det inte finns någon chans att återskapa tillgången av färskvatten tillräckligt fort för att tillgodose länderna som är beroende av smältvattnet från Anderna, Mount Everest och andra extremt stora bunkerplatser för detta, som nu håller på att smälta bort helt. Hade det överhuvud taget varit möjligt att, i sådana mängder och under så kort tid, konstant kunna rena bort saltet från havsvatten så är väl risken att vi förstör haven genom detta.

Vår planet, Moder Jord, är beroende av en balans som Hon själv måste stå för. Vi befinner oss i denna extrema situation, som kommer bli ännu mer extrem med tiden, pga att vi inte har förstått denna balans förrän på senare tid. Nu kommer vi få stå vårt kast med allt vad detta innebär. Jag, i egenskap av simpel människa, kan nog förutspå krigshandlingar för att komma åt andra länders färskvatten, av vilka vårt land kan bli ett av de som utsätts då vi har vårt färskvatten lagrat i berggrunden istället för att vara beroende av smältvatten. Ja, såvida inte havsvattenståndet höjs avsevärt så att berggrunden blir kontaminerad av saltvatten… Det finns ju de som påstår, och som med största sannolikhet har rätt i det, att Grönlandsisen riskerar att glida ner i havet när det blivit tillräckligt ”varmt”, vilket då kommer höja havsnivån tillräckligt för att bringa även oss i farozonen. Ingen kan undfly effekterna av vårt påskyndande av denna i övrigt naturliga process.

Våra mänskliga kroppar är beroende av balans i både kost, sömn och aktivitet för att må bra. Tar vi bort mycket av den sömn vi behöver, så fungerar vi inte lika bra och inte lika länge. Tar vi bort mycket av vår kost så händer detsamma, men kommer visa sig på andra vis. Samma gäller om vi inte aktiverar oss.
Moder Jord fungerar precis likadant. Man skulle kunna se det som att vi är en cancer för denna planet. Vi äter upp allt i vår väg, vi raserar allt som får vår planet att fungera, vi förökar oss med vindens hastighet utan att fundera över var resurserna ska tas ifrån. Kan planeten då förväntas förse oss med det vi behöver i oändlighet? Troligen inte. Genom vårt levnadssätt, genom vår påstådda plats som det högsta väsen på vår planet, gräver vi vår egen grav. Ingen vill sluta köra bil i onödan, ingen bryr sig om var våra matvaror kommer ifrån och hur otroligt många mils fraktavstånd som krävs för att vi ska få billig mat på bordet. Ingen verkar tro att man som liten människa kan göra något för att hjälpa planeten att fungera ett litet tag till. Ta bara en sak som sophanteringen. Det skulle vara intressant att få veta hur många som VERKLIGEN är noga med sin källsortering. Hur många det är som, trots att vi vet hur viktigt det är, lik förbannat blandar plast, metaller och glas i matsoporna, när det är en så enkel sak att separera dessa helt olika material och göra en enda liten simpel insats för vår planet. Det skulle vara lika intressant att få veta hur mycket pengar och möda kommunerna runt om i landet är beredda att lägga ner för att bygga fler riktiga miljöstationer som kan ta hand om våra sopor på ett riktigt vis. Jag skulle gärna se fler stora och fungerande stationer som tex Heljestorp i Trollhättan. Under förutsättning att folk verkligen källsorterar i hemmen kan deras utrustning själv sortera det mesta genom att via kameror gallra ut mellan gröna och röda påsar som då ska innehålla rätt sopor. Vätskor som de från matprodukter mm renas till ett vatten så rent att det är otjänligt som dricksvatten. Det kan dock förses med rätt mängd bakterier så att vi kan använda det. Ja, jag har själv varit där och kikat på hur det går till, och det är en helt fantastisk sak.
Det finns dock många fler sätt att hjälpa vår underbara planet att fungera. Det är bara att googla i ämnet, gott folk! Annars kan ni ju läsa senaste nytt om klimatet på Expressen. Inlagt idag, den 13:e Oktober 2010.

Att vi har en enda planet att vara på, att det faktiskt inte finns någonstans att fly, att vi uppför oss på ett förödande sätt mot det enda som tillåter oss att existera här (jorden) verkar tyvärr låta som ett skämt för många. Ärligt, tror människor att man kan leva av ingenting? Hur blir det med våra barn och barnbarn osv? Vi köper dem gärna allt de vill ha eller behöver, vi tar så god hand om dem som vi bara kan, vi lär dem det vi lärt oss mm mm. Men är vi noga med hur de ska leva som vuxna? Det handlar inte längre om att de bara behöver en bra utbildning, bra jobb, fint hem, hund, snygg och dyr bil osv. Det handlar om att de ska kunna ha dessa saker alls, om de är viktiga för dem. I en sådan värld vi håller på att skapa för dem så lär inte sådana saker ha speciellt stor prioritet, eftersom de kommer ha fullt upp med att försöka vara vara människor i på en planet som gett upp hoppet om oss, som helst skulle vilja att vi inte längre fanns här, precis som vi önskar med just cancer i våra kroppar. Hur svårt ska det vara att förstå???

Moder Jord andas hela tiden. Andetagen går genom årstiderna. Hon blir trött under hösten, går i dvala under vinterna, vaknar pigg och fräsch på våren och ger oss underbart liv under hela sommaren. Hur ska vi visa vår tacksamhet? Kan vi göra det genom att ge något tillbaka så är väl det bra? Hon kräver inte så mycket av oss som vi kräver av Henne. De flesta av oss är säkerligen noga med att ge tillbaka det vi lånad av våra vänner. Hur vore det om vi var lika noga med detta gentemot vår planet? Det borde vara mycket hög prioritet på det om vi vill veta att våra barn ska leva gott här när vår tid är till ända. Förresten så kommer vi i värsta fall få känna av effekterna själva om vi inte tänker om. Allting går väldigt fort nu, och vi måste vara lika snabba på att lära oss att förändra vår destruktivitet till något bättre. Barnen är medvetna idag, och det är vår sak som vuxna att upprätthålla deras hopp om livet, att vara de som kryper till korset för att erkänna att vi gjort allting helt galet, att vi vågar ändra oss.

Annars har vi inte en chans… Moder Jord andas ännu. Ta vara på det innan det är försent…

Annonser

~ av Micke på 13 oktober, 2010.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: