Uppfylla energibehovet?

Någon ansåg att vi, istället för att förbättra kärnkraften i Sverige, borde bygga ut älvarna för att erhålla den energi vår befolkning kräver. Visst, då får vi ge avkall på andra saker som ger oss inkomster, som tex turism, för inte fan kommer några turister för att titta på dammar och kraftverk, den saken är ju klar. Själv åker jag ingenstans för att se på sådant trams. Vad har vi då för alternativ? Ingen kärnkraft och inga utbyggda älvar… Vindkraft? Som en arbetskamrat sa med stor ironi i tonen: ”Jo, istället för att använda Östhammars berggrund för slutförvaring av utbränt kärnbränsle kunde de ju slå upp en helvetes mängd vindsnurror över hela kommunen. Det ser inte trevligt ut, det låter galet mycket och kommer aldrig ge samma mängd energi som de kärkraftverk man vill lägga ner, men det är mindre farligt.” 🙂

Vårt pladder om detta problem tog väl fart och hamnade i Saharas öken, ett område på vår planet som aldrig är bemängt av turister av någon som helst anledning. Däremot är där duktigt med solenergi, stark som bara fan. Eftersom detta stora område inte kan användas till något produktivt i allmänhet, så kunde de ju slå upp världens största park av solceller som kunde förse mänskligheten med rejäla mängder energi. Men då kommer man till den eviga frågan: Vem skulle äga dessa solceller, och vem skulle ta betalt för utrymmet? Solen i sig själv kan man inte äga, vad USA än vill säga om ägande av luft, vind, vatten och land. Men solceller i sahara…Afrika… Skulle då inte de afrikanska länder direkt omger sahara, eller för all del, samtliga afrikanska länder, vara de som hyrde ut området? Nja, i alla fall inte om USA fick säga sitt. För det är ju så att relativt få afrikanska länder kan ta hand om sig själva, eller är åtminstone inte i form att ens utveckla det tänket. Det handlar inte om att afrikaner skulle vara sämre när det handlar om att tänka, utan om att de inte fått en chans att utveckla dessa tankar. Allt för många har liksom fullt upp med att överleva dagen. Det finns varken energi eller kunskap som skulle ge dem denna möjlighet att komma upp ur eländet och bli företagsamma och självdrivande stater. Och vilka kan man då tänka sig vara riktigt förtjusta i detta, om nu en redig park av solceller skulle funderas över? USA? Mmm, ganska troligt. Men tänk om man tog alla dessa arbetslösa människor som har rejäl kompetens inom energiutvinning, byggare av alla de slag, och alla andra välutbildade stackars jävlar som idag står utan arbete och lät dem hjälpa dessa länder att hjälpa sig själva att bli en del av den globala strukturen? Anta att tidigare fattiga länder blev driftiga och fick chansen att utvecklas. Hade inte det varit ett otroligt lyft för hela den annars betalande världen? Men återigen inte för USA. För den amerikanska politiken hade ett Afrika som kom på fötter mer varit ytterligare ett hot mot amerikaners frihet, om man inte helt har missuppfattat deras politiska rädslor. Jösses, ett Afrika som, likaväl som att producera energi, kunde föra krig mot USA…fy fan… För det hade ju troligtvis varit den befolkningens första tanke när de kom på fötter. Anfalla USA, precis som om varje land runt omkring USA skulle vara intresserade av dem!?
Nej, vi lär nog stanna vid kärnkraften tills en bättre form av energiutvinning föds…
Östhammar får nog leva med rädslan om att dessa helt oprövade (för hur har de annars testat det under så många år?) metoder ska vara säkra.

Personligen kan jag inte påstå att jag är emot kärnkraft, men jag oroar mig dock för slutförvaringen som inte kan annat än gå galet. Detta är mitt dilemma, eftersom jag inte varken vill förfula eller förstöra svensk natur.
Men en sak är ju åtminstone sann, och det är att när så många andra länder, i en tid där klimatet kommer göra dessa lidande av bristen på färskvatten, så har Sverige sitt färskvatten under mark, i berggrunden. Vi kommer således vara bland de sista som lider brist på just färskvatten. Färskvatten som människan MÅSTE ha för att överleva. Jaha, och vad vill jag då säga med detta? Jo, om det blir en katastrofal brist på denna vara i större delen av världen, men inte i tex norden, finns det inte väldigt stor risk att färskvatten blir den nya orsaken till krig? vem skulle inte vilja göra sig osams med norden för att få chansen att överleva ett tag till? Bara en idiot skulle vilja självdö om denne visste att det fanns vatten på annan plats.
Men kanske är ändå denna risk obefintligt. Slutförvaringen, som ju påstås vara så säker, kanske inte alls är så säker. Anta att dessa behållare inte alls håller, denna stora mängd behållare som ska hålla vårt utbrända kärnbränsle säkert för så lång tid framöver, utan faktiskt bryter ihop och släpper ut sjuka mängder livsfarlig radioaktivitet som förgiftar vårt grundvatten, vårt färskvatten. Var står vi då? Är allting så jävla genomtänkt bara för att det är människor som blivit valda att göra antaganden som tänker? vad händer om de har fått betalt för något de inte kan stå för, och att vi som oroar oss är de som tänkt rätt? Hela grejen känns lite som när USA skulle fyra av den första atombomben. ”Tja, vi tror ju att denna bomb kan sätta eld på hela atmosfären, och att allt levande på planeten kan dö ut i ett enda slag…men va fan, vi kör på!”…

Samme kille på jobbet uttryckte sig på ett ganska kul sätt för att ta udden av det trista i samtalet.
Tänk om man kunde utnyttja fetma i energiutvinningen 🙂 Ta varje fet amerikan (det finns garanterat ett näst intill obegränsat lager av dessa) och låt dem sitta på träningscyklar som genom trampandet genererar energi. Mata dem med burgare kontinuerligt så har vi kanske funnit den energikälla som aldrig tar slut. För en sak är säker: Det föds tillräckligt många amerikaner för att denna business ska kunna hållas igång över en väldigt lång tid. Det har mer gott med sig än man till en början kan ana. Det innebär inte bara att energi utvinns, utan kommer även vara det arbete som folk arbetar som galna för att bli av med. Då snurrar det på riktigt duktigt, och jag kan ha min dator på dygnet runt. Det hade kanske plötsligt blivit så att den amerikanska armén minskade, då detta arbete kunde vara så lockande att alla ville delta. Tänk att dels kunna göra sådan nytta, få äta det de älskar så mycket samtidigt som de får semester tills de återigen uppnått maxvikt för att återigen behöva cykla… Vilket underbart liv. Då hade kanske även världens hjärtforskning hade tagit rejäl fart, eftersom man nu faktiskt skulle stå inför en fetmaexplosion av aldrig tidigare skådad art, vilken måste hållas i schack samtidigt som man utnyttjade förbränningen maximalt.
Men med den vetskapen att inget vara för evigt så blir det väl så att amerikanerna med sina, vid detta laget, våldsamt stinna bukar börjar brakskita så in i helvete att jorden lik förbaskat går under pga de verkligt sliskiga växthusgaser som uppstår av denna dåliga kost. Jo, man vet ju hur magen blir efter att man halkat in på McDonalds en stund… Och en amerikan med beställningar gjorda av slaget Supersize blir väl en oerhörd risk såvida man inte förser dem med feta slangar i arslet som ytterligare kan förse oss med metangas till våra bilar och bussar. Bra tanke! Ytterligare en positiv tanke for genom min sjuka hjärna…människan behöver i samhällena underhållning för att orka leva. Nu kan amerikanerna även ge oss det, för ärligt talat, skulle du inte flabba ansiket vrängt ut och in om du såg en självvalt ultrafetamerikan sittandes på en motionscykel med en stor slang i röven som det hördes ett konstant brummande från???

USA kunde verkligen vara svaret på hela världens energibehov…

Annonser

~ av Micke på 29 mars, 2011.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: